R.I.P. Personan. Länge leve Beteendetypen!

Personor är påhittade personer som används i syfte att förstå den målgrupp som en produkt eller tjänst vänder sig till. Ett litet gäng personor kan tillsammans representera målgruppen och de ska hjälpa teamet som utvecklar produkten eller tjänsten att relatera och sätta sig in i vilka behov, beteendemönster och mål de har, som teamet vill möta.

För ett år sedan läste jag en kurs i människa- datorinteraktion och då gjorde jag ett par personor. Feedback som jag fick av en annan student löd något i stil med “Varför är personorna så negativa?”. Jag hade försökt beskriva deras begränsningar för att belysa vilka behov de hade. Men jag upplevde också ett motstånd när jag författade och namngav mina personor. Minns att jag tänkte “hur troligt är det att de personliga detaljer som framgår här ska hjälpa någon att få en bra användarupplevelse?”.

För att ta ett exempel och bjuda lite på mig själv har ni här mig som en persona:

Emma är 37 år och bor med sin man och tre barn i ett radhus i Nacka utanför Stockholm. Hon har en kandidatexamen som studie- och yrkesvägledare och pluggar heltid för att snart möta en ny karriär som UX-designer. Emma är generellt sett ganska analog i sitt beteende. Hon använder gärna papper och penna och har inga konton i sociala kanaler aktiva (utom LinkedIn, men det räknas väl inte). Hon gillar kakor och när hon inte äter dom så godkänner hon dom, alltid. Emma har absolut ingen foliehatt men hon kan sy och tycker att det är ganska roligt att skapa kläder. Hon borde verkligen yoga oftare och äta mycket mer grönsaker. Tandställningen ser hon fram emot att ta ut någon gång under sommaren 2022.

Varsågod att matcha din affärsnytta med mig.

Som du ser finns det geografiska, ekonomiska och sociala aspekter av personan som jag tänker gör hen icke representativ. Personan är ofta för platt och ibland lite för perfekt för min smak, och väcker varken nyfikenhet eller sympati. Jag har aldrig sett en persona som är långtidssjukskriven, blind, transsexuell eller har koncentrationssvårigheter. Har du? Däremot har jag sett flera i form av kvinnor mitt i karriären vars största intresse är att shoppa mode. Ointressant för sitt ändamål, men också oanvändbar om hen skulle råka ut för en olycka och dö.

Beteendetyper är det nya svarta

När jag samarbetade med en erfaren och kompetent person verksam inom Customer Experience (CX) bekräftade hen min bild av personan som gammal och trött och sa att beteendetyper (kallas även behovstyper och användartyper, det är samma sak) är på väg att ersätta henne. Sedan dess har jag jobbat med att ta fram beteendetyper, som jag tycker är mycket mer användbara än personor eftersom de enklare går att generalisera.

Beteendetyper kan baseras på:

  • Behov och drivkrafter (vad motiverar och engagerar typen?)
  • Karaktäristik (hur beter typen sig?)
  • Användningsmål (vad vill typen uppnå?)
  • Utmaningar att möta (hur kan typen tillfredsställas?)

Ett exempel på en beteendetyp

Den målinriktade är en beteendetyp som jag tog fram i samarbete med en kollega då vårt uppdrag var att hjälpa en elektronikhandel optimera sin sajt. Först intervjuade och testade vi ett scenario på tre personer. Av datan skapade vi sedan tre beteendetyper;

  • Den målinriktade
  • Den sakkunnige
  • Den osäkre

 

 

Vad tycker du?

Jag kan ha fel, men att utforma en persona för att anpassa användarcentrerad design efter hens behov och preferenser, känns lite… 2003? Det kanske helt enkelt är en smaksak vilka metoder som designer föredrar att använda för att visualisera och levandegöra användares mål, behov och drivkrafter. Troligtvis är en kombination av verktyg den mest gynnsamma vägen att gå. Jag vill gärna höra mer erfarna designers tankar i ämnet, så snälla skriv till hello@tjejerkodar.se eller kontakta mig på LinkedIn. Tack!

Techtrender 2022

Vi har dammsugit nätets nyhetskällor och spanat in de stora bolagen i jakt på de största techtrenderna för 2022. Här kommer fyra trender vi tror du kommer behöva hålla ett extra öga på under året!

 

Metaverse
Kanske har du hört om Metaverse de senaste månaderna? Ett buzzword som härjat fritt;  särskilt efter att Facebook bytte namn till Meta. Men vad betyder egentligen Metaverse? Enkelt förklarat är det en digital värld du kan koppla upp dig till och träffa andra i, utan att fysiskt befinna dig på samma ställe. Exakt hur man kopplar upp sig är det ingen som verkar veta, men det talas mycket om VR (Virtual Reality) och AR (Augmented Reality) i dessa sammanhang. Företag som Facebook hoppas på att Metaverse kommer bli en plats där vi till exempel kan shoppa, studera eller jobba tillsammans.

 

Web 3.0
När webben föddes och mest innehöll statiska hemsidor skapade av företag för oss privatpersoner att konsumera under 90-talet, refererar vi tiden till web 1.0. När webben under 2000-talet fylldes av sociala plattformar som alla nu kunde vara delaktiga i och skapa innehåll, så som Facebook, Instagram och bloggar – då talar vi om web 2.0.  Nästa steg i utvecklingen är web 3.0 och sägs handla om större användning av AI (artificiell intelligens), 3D och blockchain-tekniker så som kryptovalutor och NFT’s (Non-fungible token).

 

.. men vad är NFT då?
NFT står för Non-fungible token, lite krasst översatt på svenska ”icke fungibel pollett”. Det hjälper ju föga om man aldrig har hört ordet fungibel innan. Tänk såhär: Fungibel är något som är direkt utbytbart mot något annat, t.ex. pengar. En guldtia är lika mycket värd som en annan guldtia. Något icke fungibelt är således något unikt. Tänk dig digital konst som säljs på en marknad, precis som samlarobjekt. Men vad är det som gör dem så unika kanske du tänker? Kan inte vem som helst kopiera verken om de är digitala?

Nja, objektet packas nämligen in i ett litet paket med unika koder säregna för just det paketet, något som gör att det finns endast en, tydlig ägare. Objekten kan vara allt ifrån illustrationer, foton, tweets, album – listan fortsätter – och kan gå för galna siffror. Rekordet tog verket ”Everydays: The first 5000 days” av artisten Beeples (Mike Winkelmann) som gick för 69,3 miljoner dollar (!). Verket är ett kollage av 5000 bilder – en bild för varje dag under 5000 dagar 2007-2021.

 

Beeple EVERYDAYS: THE FIRST 5000 DAYS Coin Rivet

Beeple EVERYDAYS: THE FIRST 5000 DAYS

 

Bubblare: Vikbara skärmar
Något som puttrat på ett tag, men som mognat allt mer: de vikbara skärmarna som troligtvis är här för att stanna. Vi pratar inte bara om vikbara telefonskärmar, utan även datorer, läsplattor och monitors. Det blir med andra ord en allt större utmaning att utveckla och skapa gränssnitt för webb- och apputvecklare framöver.

 

Vad tror du om techtrender för 2022, vilken skulle du vilja ha med på listan? Hör av dig till oss på Instagram!

Tjejer Kodar är ett initiativ organiserat av Technigo AB.
Org. nr 559051-8030, Asogatan 122, 116 24 Stockholm


© Tjejer Kodar